Denna sida handlar om mig och mina intressen. Framför allt är det Friidrott och IT som kommer att avverkas. Det blir en hel del nyheter ifrån båda världarna, sett ifrån mitt perspektiv.
För att ge en kort beskrivning av vem jag är, så följer här nedanför en liten biograf.
Är en kille ifrån Skåne, men med rötterna i Sölvesborg (Blekninge), men är nu mera bosatt i Stockholm sedan februari. Här jobbar jag som IT – ansvarig hos en organisation och tränar friidrott på elit-nivå för klubben IF Kville.
Adopterades vid 2 års ålder av mina underbara föräldrar ifrån Indien, vad hade jag varit utan dem. En stor kram till dem för allt stöd när det gäller allt ifrån skolan till sena träningskvällar i kylan.
Växte upp med fotbollen vid fötterna och spelade bland annat för IFÖ Bromölla och Mjällby AIF i junior Allsvenskan innan jag tog beslutet att börja på allvar med friidrott. Hur kom det då sig att friidrotten blev sporten med stort S? Jo det var väl vid en semester i Dalarna som vinnarskallen visade sig för första gången och då i en löptävling. Ska sägas att jag inte vann men slutade på pallen. Om man kom på pallen fick man välja pris och där låg den, guldmedaljen(som ettan skulle ha), jag högg den men blev av med den lika snabbt. Vinnarinstinkten hade visat sig. Detta har resulterat i framgångar inom både friidrotten och fotbollen.
Mitt bästa och största fotbolls minne är ifrån världens största ungdomstunering Gothia Cup. Spelade med IFÖ Bromölla och gick till kvartsfinal efter att ha slagit ut ett mexikanskt lag.
Inom friidrotten har det blivit hela 5 st SM-medaljer, varav 4 på juniornivå. 3 av dessa för moderklubben UF Contact och 2 för IFK Helsingborg. Bästa minnet är ifrån junior-SM inomhus i Västerås. Så nervös som jag var när finalen skulle löpas kan bara beskrivas som ett darrande asplöv. Att vara helt okänd bland friidrottarna i min ålder och dessutom inte gå på något idrottsgymnasium fick mig att vilja visa dem att det går att ta medalj på ett SM. Klöv mållinjen som trea och överlycklig.
Vinnarskallen har även hjälpt mig på andra fronter så som i skolan. Matematiken var inte mitt starkaste ämne, men fick mycket hjälp hemifrån. Trots svårigheterna valde jag teknikprogrammet på gymnasiet och tog mig igenom. Gjorde valet att läsa vidare på högskolan till ingenjör i datorteknik (LTH Campus Helsingborg) och läste även Master i IT-Management vid Göteborgs Universitet.
Jag vill avslutningsvis rikta ett stort tack till följande personer som hjälpt mig genom åren:
Först och främst Mamma och Pappa, som hjälpt till med absolut allt, Tack!
Mikael Halling, min första tränare i friidrott. Gjorde det roligt och inspirerande.
Kurt Öhman, en tränare med öga för detaljer, fingertoppskänsla när det gäller puls, och lugnet han förmedlar till en hetsig friidrottare.
Kenth Olsson, tränare med stort tålamod och hjälpt mig vidare i min friidrotts utveckling.
Jenny Jacobsson, sjukgymnast som kan allt enligt mig. Tack för att du tog hand om mig i Italien 04 direkt efter skadan, annars hade friidrotten varit ett minneblått.
Peter Landz, Massör som hittar och behandlar alla ömma punkter.
Leif Robertsson, Massör som även han finner de ömma punkterna.
Ulf Friberg, tränare som tycker om ordet ”Mängd”, i detta fallet positivt.