Följande text är bara tankar och ber om ursäkt på förhand till de som kanske känner sig påhoppade. Vill vara tydlig med att jag inte har något emot någon i de exempel som jag använder för att reflektera.
Den gångna helgen ägde Riksidrottsmötet (RIM) 2023 rum. Idrottens årsmöte där 72 specialidrottsförbund (SF) deltar för att göra sin röst hörd om hur idrotten i Sverige ska drivas de kommande åren. Skådeplatsen var ett solbelyst Uppsala som visade sig från sin bästa sida.
Årets RIM var ett av de lugnare som jag deltagit vid, där motioner avhandlades i rasande takt med nästan ingen i talarstolen. Dock så fanns det som tur väl undantag när motionerna inom Trygg Idrott skulle beslutas om och när det kom till att utöka idrottsfamiljen med nya SF.
Så långt var RIM ett vanligt RIM men så har vi det här med vem som skall leda Riksidrottsstyrelsen (RS), det vill säga vem blir ordföranden för den största idrottsorganisationen i Sverige. Som vi tidigare kan konstatera så har redan två andra stora idrottsorganisationer i Sverige redan valt ordförande i år. Fotbollsförbundet valde Fredrik Reinfeldt och Sverige Olympiska Kommitté valde Hans von Uthmann.
Kandidaterna inför årets RIM till ordförandeposten, var Karl-Erik Nilsson, Helena Carlsson och Anna Iwarsson. Tre toppen kandidater var och en som faktiskt skulle kunna leda RS. Men det finns en skillnad det är att det var en man och två kvinnor på listan. Karl Erik drog det längsta strået då de två andra kandidaterna valde att dra sig ur innan RIM.
Däremot är min fundering inte kring om det är rätt eller fel person som får leda RS utan hur ser mångfalden ut och möjligheterna till att nå framskjutna positioner i idrottssverige???
Jag kan bara konstatera att än en gång så krävs det att du har ett ”tredjeben mellan de två” för att kunna få chansen att få inta ordförandeposten i våra tre största organisationer i idrottssverige. Är det verkligen så det ska vara?!
Om jag inte minns fel så har det sett ut så här på 2000-talet för ordförande posten i de tre organisationerna:
Riksidrottsstyrelsen
- Karin Mattsson Weijber, 2005–2015
- Björn Eriksson , 2015–2023
Fotbollsförbundet
- Lars-Åke Lagrell (1991–2011)
- Karl-Erik Nilsson (2012–2023)
- Fredrik Reinfeldt (2023–)
Sveriges Olympiska Kommitté
- Stefan Lindeberg (2000–2016)
- Hans Vestberg (2016–2018)
- Mats Årjes (2018–2023)
- Hans von Uthmann (2023-)
Om valberedningen hade föreslagit en kvinna till posten, vad hade hänt då?
Jag tror oavsett att det hade varit ett bra signalvärde. Sen hade kanske utgången blivit det samma men bara signalen hade talat om att det går att bli valberedningens val.
För att få fler kvinnor att våga engagera sig och våga satsa på att gå för en ordförandepost så måste valberedningar våg att ha mod i sina val av kandidater till styrelser dvs att inte välja det bekväma alternativet. Ska vi nå en mer inkluderande och jämställd idrott så måste något göras för att öppna upp de ledande rummen. Då har jag bara skrivit om könsnormen i detta inlägg.
//Christopher
Photo by Markus Winkler on Unsplash